Fräsmetod
(1) Periferisk fräsmetod: periferisk fräsning har två fräsmetoder: konventionell fräsning och fräsning framåt. Som visas i figur 5-6a, när rotationsriktningen för fräsen är motsatt arbetsstyckets matningsriktning, kallas det konventionell fräsning, och när den är densamma kallas det klättringsfräsning, som visas i figur 5-6b. Vid konventionell fräsning ökar skärtjockleken gradvis från noll. Fräsens skäregg har en trubbig cirkulär radie m, vilket gör att spånvinkeln blir negativ när skärningen startar, och fräsens tänder extruderas och glider på övergångsytan, vilket gör att arbetsstyckets yta producerar en allvarlig kallt och hårt lager, och förvärrar slitaget på skärtänderna. Dessutom, när den momentana kontaktvinkeln är större än ett visst värde, är den vertikala komponenten av matningskraften uppåt, och det finns en tendens att lyfta arbetsstycket. Under nedfräsning börjar skärtjockleken på skärtänderna från det maximala, vilket undviker fenomenet extrudering och glidning; Och den vertikala komponenten av matningskraften pressas alltid mot bordet, vilket bidrar till fastspänning av arbetsstycket, vilket kan förbättra fräsens livslängd och kvaliteten på den bearbetade ytan.
Om det finns ett mellanrum mellan ledskruven och mutterparet, när matningskraften gradvis ökar, när friktionskraften överstiger arbetsbänken, driver arbetsbänken skruvstången att röra sig åt vänster, vilket resulterar i ojämn matning, och i allvarliga fall , kommer fräsen att kollapsa. Under konventionell fräsning, på grund av verkan av matningskraften, ligger ledarskruven och mutterns transmissionsyta alltid nära varandra, så fräsningsprocessen är relativt stabil.
(2) Ändfräsningsmetod Vid ändfräsning, beroende på planfräsens olika monteringsposition i förhållande till arbetsstycket, kan den även delas in i konventionell fräsning och klättringsfräsning. Som visas i figur 5-7a är planfräsens axel placerad i mitten av fräsbågens längd, och den övre delen är lika med den nedre delen av konventionell fräsning, vilket kallas symmetrisk ändfräsning. Den konventionella fräsdelen i figur 5-7b är större än klättfräsdelen, som kallas asymmetrisk konventionell fräsning. Den del i figur 5-7c som är större än delen av konventionell fräsning kallas asymmetrisk sidfräsning. I figuren är tangentvinkeln 8 och tangentvinkeln 8, där placerad på sidan av konventionell fräsning ett positivt värde, och är placerad på sidan av fräsning framåt ett negativt värde.
Bild 5-6 Konventionell fräsning och klättringsfräsning
a) Konventionell fräsning b) Stigfräsning
Bild 5-7 Stigfräsning och konventionell fräsning under ändfräsning
a) symmetrisk ändfräsning b) asymmetrisk konventionell fräsning och c) asymmetrisk stigningsfräsning
